Snögaranti

Frågor och svar – så påverkar coronaviruset årets vintersäsong i Norge.

På väg nerför backen träffas din mjuka kind av något iskallt, mikroskopiskt stoft som är svårt att identifiera. Du kan knappt hålla ögonen öppna, och skottsalvan kittlar så mycket att det är svårt att hålla sig för skratt. Det måste ha börjat snöa.

Men är det riktig snö?

Under det närmsta dygnet kommer den orangefärgade snökanonen till vänster om dig oavbrutet spruta ut flera ton snö. I den branta backen du är på väg ned för står hela sex sådana här kanoner.

"Med ett helautomatiskt system kan vi förlänga säsongen till mitten av april, och vår halfpipe kan köras till mitten av maj, vilket är kul både för våra stammisar och snowboardåkare på besök", säger Mads Mørch, ett före detta alpint proffs som svarar "snögeneral" när han får frågan om vad han jobbar med. Han har jobbat med de mer och mer tekniskt avancerade snömaskinerna i Oslo Skimore sedan 2003.

Han ansvarar fortfarande för underhåll av de 18 backarna i huvudstadens populära skidanläggning. Den ligger på 530 meters höjd och bara 20 minuter från centrum med kollektivtrafik eller bil. Hemsedal var den första större skidort som började använda sig av maskiner till den här typen av ”vit magi” i mitten av 80-talet.

Mørch och hans medarbetare drar igång snötillverkningen vid minus 2,5 grader. Högtryckspumpar leder vatten genom maskinen och sprutar ut små vattenpartiklar som omvandlas till snö vid kontakt med den kalla luften.  

På ett av kontoren vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) arbetar professor Trygve Magne Eikevik med ett nytt projekt som med hjälp av konstsnö är tänkt att revolutionera vintern för människor som bor på ställen där det sällan snöar annars.

Det statliga projektet testar en ny typ av maskin som ska bli mer energieffektiv och miljövänlig än dagens mekaniska apparater. Den nya typen av pump bygger på samma principer som kylapparaturen på kylskåp. Med kylan kan man göra snö, och med den överblivna värmen ska allt från kranvatten till hela byggnader kunna värmas upp. "Det här är en win-win", lovar Eikevik.

Forskarnas största utmaning är att göra maskinerna mer energisnåla och samtidigt kunna producera 100 meter skidbacke varje dag.

"Naturens egna sätt att göra snö är inte enkelt att härma. De unikt formade snökristallerna som du ser falla sakta mot marken består av fryst vatten, och tar lång tid att forma. Ända sedan starten i mitten av 70-talet har snökanoner bara lyckats skapa snö som påminner mer om hagel, små frysta regnpellets. Å andra sidan ger konstsnön ett stabilare underlag i backarna, eftersom den inte smälter lika lätt som riktig snö", förklarar professor Eikevik.

Det låter helt OK. Men snögubben då, kan man göra snögubbar med konstsnö?

"Det är bäst att vänta in naturens egen snö om du vill göra en snögubbe. Snön ska inte vara pudrig, utan mer blöt, berättar Mads Mørch på Oslo Skimore innan han tar fram sin kaffetermos för en kort fikapaus vid backen.

Ett växande antal orangefärgade maskiner kommer också i framtiden samsas med färgglada skiddräkter i Norges många soliga backar och spår. Det är tack vare de här hårt arbetande robotarna du kan räkna med allt längre och ihållande säsonger med nygjord snö – ibland bara några meter från frukostbordet.

Våra kinder kommer att träffas av en hel del natursnö i fortsättningen också, för att sedan blandas med den konstgjorda snön från maskinerna.