Mikrobryggd öl

Ad

När öltrenden kom till Norge, kom den med besked

För inte så länge sedan drack man mest vanlig ljus lager på fat i Norge. Den senaste tiden däremot har hundratals små bryggerier dykt upp, med alldeles utsökt lokal mikrobryggd öl ("craft beer", även kallad mikroöl och hantverksöl på svenska).

Originaltext (på engelska): Mikael Lunde

Credits

Evan Lewis, Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Credits

Evan Lewis, Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Om du gick på krogen i Norge för tio år sedan fick du antagligen välja mellan... ja, en öl eller ingen öl. Hur sa, gillar du inte lager? Det var ju synd för dig.

–Ännu värre, det räckte med att hålla upp ett finger – det betydde att du ville ha en stor stark, säger Evan Lewis, en av grundarna på Ægir Brewery. Det ansågs absurt att ha öl för alla smaker – som om alla skulle ha sin egen cheeseburgare men inget annat.

Idag är det helt annorlunda. Intresset för (och törsten efter) lokal öl i Norge har skjutit i höjden. Nya mikrobryggerier uppstår var och varannan månad, och har redan börjat samla på sig internationella utmärkelser.

–Sist jag kollade fanns det 188 mikrobryggerier i Norge. Det är stort. Det är bara att berömma de nya norska bryggerierna som har kommit så långt på så kort tid, säger Lewis.

Amerikansk trend

Lewis började brygga öl som hobby när han var 17 år och gick på high school i New York. Året var 1989 och öltrenden var redan ett faktum i USA. Senare flyttade han till Kalifornien, där han vande sig vid att det fanns öl för varje smak och tillfälle.

Så för tolv år sedan tog han och hans fru Aud Melas över en krog i norska Flåm. Den här lilla staden, som ligger runt hundra mil från den norska västkusten, har ett fantastiskt läge vid fjorden, omgivet av berg.

Men för en ölälskare var det en besvikelse.

–Jag tänkte att om vi ska driva en pub måste det vara en pub med sitt eget bryggeri, säger Lewis. De gav bryggeriet namnet Ægir efter havsguden och bryggerimästaren ur den nordiska mytologin. Idag är det ett av Norges ledande mikrobryggerier.

När de väl kommit igång på allvar hade mycket redan börjat förändras.

Credits

Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Credits

Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Gemensam insats

För tio år sedan hade nog många norrmän bara blivit förvirrade av svarta tavlor i pubar med flera dussin, om inte flera hundra, olika ölsorter. Men idag väljer vi glatt på allt från typisk lager till spontanjäst surt öl, stark stout och naturligtvis en hel rad veteöl och IPA. Ibland bryggs ölen i rummet bredvid.

–Jodå, det ganska vanligt. Importen har också ökat enormt, säger Tore Nybø. Han är VD för Nøgne Ø, som av många anses vara bryggeriet som fick igång trenden i Norge.

Nøgne Ø bildades i Grimstad i sydöstra Norge år 2002. När Nybø köpte in sig ett par år senare var företaget nära att gå i konkurs.

–Det fanns ingen marknad för mikrobryggd öl på den tiden. Förutom försäljningen via Vinmonoplet (Norges motsvarighet till Systembolaget) brukade vi köra omkring i bil och försöka sälja ölen. Nybø var också ett hembryggeri redan på den tiden.

Tack vare en gemensam insats av bryggeriets grundare, vänner och bekanta lyckades det lilla företaget få fart på försäljningen.

Nuförtiden verkar Nøgne Ø på en betydligt större skala, men står fortfarande för några av de bästa ölsorterna inom branschen. Andra mikrobryggerier värda att lägga på minnet är Haandbryggeriet, Lervig, Austmann, Kinn – och så Ægir, så klart.

–Framgången beror till stor del på att branschen är så öppen, säger Nybø, till och med konkurrenter emellan. Eller som vi hellre säger: kollegor.

Credits

Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Credits

Ægir, Flåm.
Photo: Thor Brødreskift/Flåmsbrygga

Credits

Tore Nybø, Nøgne Ø, Grimstad.
Photo: Nøgne Ø

Credits

Tore Nybø, Nøgne Ø, Grimstad.
Photo: Nøgne Ø

En hel värld

Även om mikrobryggerier framställer liknande öl över hela världen kunde man inte ta för givet att trenden skulle falla den norska befolkningen i smaken.

–Det värsta som kan hända är att några bryggerier skulle göra halvdan öl, och att de som provar den drar slutsatsen att det här med mikrobryggd öl inte är värt det. Som tur är har Norges mikrobryggerier alltid hållit hög kvalitet, säger Evan Lewis.

Tore Nybø håller med: –Vår slogan är att vi är bryggeriet som vägrar att kompromissa. Det har kostat oss några liter. Men att framställa medelmåttig öl skulle påverka hela branschen negativt.

Nybø menar att trenden i Norge exploderade på allvar för fyra eller fem år sedan. Många har blivit väldigt medvetna om vad de dricker, man experimenterar med olika sorter och smaker och provar till och med att göra egen öl hemma.

–Om man skrapar på ytan finns det massor att upptäcka i ölvärlden. Man börjar uppleva öl på ett helt nytt sätt, säger han. När jag träffar kompisar brukar vi ta med oss fyra olika öl var, och provar ungefär en deciliter av varje sort.

–Det är mycket roligare än att alla sitter med sitt eget sex-pack.

Gör det själv

Allt fler provar att brygga sitt eget öl. –Ölbryggning är socialt och kul, och det är ingen konst att komma igång. Det är världens bästa hobby, säger Tore Nybø.

Här är hans bästa tips om du känner dig sugen att försöka själv:

Fundera på om du känner någon som sysslar med ölbryggning och som kan dela med sig av sina erfarenheter.
Ge inte upp tanken på hemgjord öl bara för att du inte har ett kylrum och den senaste utrustningen. Tore började med några stora pannor och en kylbox till mäskningen.
Besök en hembryggningsbutik för att få tips, utrustning och böcker. Lär dig grunderna och sätt in dig i ämnet innan du börjar.
Det är lättast att börja med en ale som jäser vid rumstemperatur.
Var för all del inte rädd för att misslyckas. I sådana fall är det bara att börja om.
Var noga med desinficering, hygien och detaljer – det är det som skiljer ett bra bryggeri från ett medelmåttigt.

Bryggningen

Så här sammanfattar Evan Lewis bryggningsprocessen:

–Den viktigaste ingrediensen i öl är malt – det vill säga korn som har grott och torkats. Kornen behandlas på ett mälteri för att utveckla enzymerna som behövs i bryggningsprocessen. Sedan krossas malten – på Ægir har vi 22 sorter malt – och blandar den med varmt vatten. Resultatet är en slags gröt som kallas mäsk.

Under mäskningen förvandlar enzymerna stärkelse till maltsocker (maltos). Vätskan som bildas kallas vört. Vörten kokas och sedan lägger vi till humle vid särskilda tider för att hitta rätt arom, bitterhet och smak. Humle är ölens krydda.

Vörten kyls sedan till lämplig jäsningstemperatur (mellan 8 och 25 grader Celsius, beroende på ölsorten) innan vi lägger i jästen. Under de närmaste dagarna suger jästen åt sig sockret vilket påverkar halten alkohol samt koldioxid och smak.