Upp på toppen, gasen i botten

Ad

Klassiska sportbilar på avlägsna bergsvägar

Inspireras av dessa fantaster och ge dig ut i Norges bergspass med din egen bil.

Ungefär 700 meter över Geirangerfjorden står ett udda gäng vid vägen. De skrattar och kramar om varandra. Det var länge sedan. De är klädda i vintageoveraller och James Bond-liknande kostymer från 60-talet som matchar stilen på deras 15 klassiska sportbilar. I maj varje år samlas dessa ovanliga turister för att köra runt i fjällen i Norge.

De bor i olika städer och i vissa fall till och med i olika länder, men de har en sak gemensamt: En passion för klassiska sportbilar och alla trevliga saker som förknippas med dem. Bilarna behöver inte vara dyra eller värdefulla, så länge de kan klassificeras som någon slags retroraketer. Det handlar om att luta armen mot fönsterkarmen, trycka gasen i botten och koppla bort vardagen och det hektiska stadslivet.

Dra ner fönstret och kör

Djupvasshytta, Geiranger.
Photo: Kimm Saatvedt

Idén om att åka runt i bergen varje år började med att Bjarne Reistad och Johnny Strand organiserade en tur runt Geirangerfjorden för Alfisti (Alfa Romeo-fantaster). Det inspirerade dem att börja en ny tradition genom att bjuda in ägare av klassiska bilar – alla bilmärken får vara med, så länge de faller under benämningen Gran Turismo.

— "Gran Turismo" eller "Gran Tourer" syftar på fordon från sportbilarnas guldålder, förklarar Reistad. De byggdes i syfte att köra långa sträckor. Reistad är en av initiativtagarna bakom evenemanget Classic Car Show som går av stapeln varje höst i hans hemstad Trondheim.

— Norge råkar vara det enda landet i Europa där man får en spektakulär blandning av djupa fjordar och höga berg. De norska bergspassen liknar de i Centraleuropa, även om de är kortare och inte alltid lika höga. Slutet av maj och början av juni är perfekt att ge sig ut i bergen – det ligger fortfarande snö på bergstopparna och det är lagom varmt.

Den entusiastiska skaran har växt stadigt sedan starten år 2009. Robert Myrene är en Oslo-baserad designer som har varit med många gånger sedan Gentlemen Drivers Weekend körde igång.

Vad är poängen med den här turen?
— Doften av nyutslagna blommor som sipprar in i bilen medan man undrar om bromsen kommer att hålla hela vägen ner mot den isblå fjorden – det är en ovärderlig upplevelse, säger Myrene. Som veteranbilsentusiast vet han hur viktigt det är att bromsen inte överhettas och att motorns medeltemperatur bör hållas runt 100°C. Bergsområdena är perfekta för att hålla temperaturen nere – det blir sällan hett under senvåren och sommaren.

Tre dagar, tio vänner

Breidalsvatnet.
Photo: Kimm Saatvedt

Vad behöver man för utrustning?
— Först och främst smala skor, en vägkarta från tiden då bilen var ny och kikare. Vissa bär handskar men jag föredrar att känna ratten, så jag kör utan.

Några reservdelar?
— En extra generatorrem, isoleringstejp, ståltråd och en kanna Castrol Classic motorolja.

Och verktyg?
— Det verkar som om antalet verktyg man packar ner i bagageutrymmet står i omvänt proportionellt förhållande till antalet saker som kan gå fel. Fler verktyg innebär mindre problem, och tvärtom.

Hur funkar kombinationen klassiska sportbilar och den norska landsbygden?
— Några av bilarna har chassi, motor och växlar som passar landskapet. Ibland åker vi långt ut i vildmarken, och det är som att förflyttas tillbaka till tiden när bilen tillverkades.

Porsche 911.
Photo: Manufacturer (Porsche 911)

Hur skulle du beskriva vägarna?
— Att köra tvärs över Valdresflya på torr asfalt, med strålande solsken och fyra meter höga snövallar på sidorna är en överjordisk upplevelse. Att åka igenom molnen från Geiranger upp till Djupvasshytta är också magiskt, säger Myrene. Idag har stora delar av Norge moderna, påkostade vägar, och avstånden har minskat rejält tack vare omfattande tunnelbyggen. Men som tur är kan man fortfarande hitta alternativa, klassiska vägar med slingrande krökar. Ett bevis på att det funkar: Vid Trollstigens halsbrytande krokar spinner motorn som en katt.

Vad pratar ni om i bilen?
— I en Citroën SM från tidigt 70-tal, med ljudet av en smidig och kraftfull V6 Maserati-motor i bakgrunden, behöver man inte prata. Det är dock helt OK att kommentera hur förträffligt bilen har stått sig, 45 år efter att den byggdes. Det händer också att vi diskuterar designen på en Lamborghini Espada som skymtar i backspegeln, baksidan på en Dino som fräser förbi, eller panacottan vi åt på restaurang Utsikten i Geiranger. Och så snackar vi om hur underbart det är att köra på helt rena vägar, efter veckor av vårregn. Tro det eller ej, det är alltid soligt på våra turer.

Hur påverkas vänskap och kärlek av era resor?
— Bilarna för oss närmare varandra, och kvalitetstiden vi har tillsammans gör att det är värt pengarna. Det ger också motivation att planera nästa års resa.

Var ska man stanna och äta längs vägen?
— Det berömda bageriet i Lom är ett måste, liksom att ta en dubbel espresso på Herangtunet i Valdres. Andra obligatoriska alternativ är den berömda tårtbuffén på Hjelle Hotel, den perfekt balanserade lunchen på Fossheim i Lom och rømmegrøt (gröt som görs på gräddfil). Man kan också prova olika typer av närproducerad getost längs vägen, säger Myrene. En bra förare vet när det är dags att parkera. Bekväma eller lyxiga omgivningar är en naturlig del av en fullspäckad helg. De senaste åren har det dykt upp många nya ställen längs Norges bergsvägar. Nyckelorden är fantastisk arkitektur, mat och service.

Parkera här

Hotel Union, Geiranger.
Photo: Kimm Saatvedt

Kan ni rekommendera något bra boende?
— Hotell som Union i Geiranger, Alexandra i Loen, Solstrand i Osøyro och Kviknes Hotel i Balestrand har imponerande bufféer och särskilt inhyrda dansorkestrar. Det finns också mer diskreta men bekväma alternativ som Walaker Hotel, Union Øye, Juvet Hotel och Storfjord Hotel. Åker du ända upp till Ålesund vid kusten rekommenderar vi Hotel Brosundet, och om det råkar vara torsdag kan du få en himmelsk tapasbuffé fram till midnatt på restaurang Invit, som ligger 50 meter från hotellet.

Och vad gör ni på kvällarna efter middagen?
— Det som händer i Geiranger, stannar i Geiranger.

Trollstigen

Trollstigen.
Photo: Kimm Saatvedt

1 841 meter över havet och 2 341 kubikcentimeter

Några av Norges högsta bergsvägar:

1 841 meter över havet: Vägen till Juvasshytta i Oppland. Vägen öppnades redan 1936. Juvasshytta är, tillsammans med Spiterstulen, den naturliga utgångspunkten om man ska åka till berget Galdhøpiggen, där man bland annat kan åka skidor på sommaren.
1 666 meter över havet: Vägen till Tronfjellet i Hedmark. Den här vägen byggdes på sextiotalet när en radio- och TV-mast skulle installeras.
1 615 meter över havet: Vägen till Blåhø i Oppland län. Panoramautsikten i slutet av vägen sträcker sig över flera stora berg i Jotunheimen, Reinheimen, Rondane och Dovre.
1 543 meter över havet: Vägen till Hummelfjell i Hedmark. Vägen är stängd halvvägs upp vid trädgränsen.
1 476 meter över havet: Vägen till Dalsnibba i Møre & Romsdal. Vägen öppnades 1939 och har en magnifik utsikt över det berömda turistmålet Geiranger.

Bara 1 470 kilometer kvar

Tre av bilarna som var med:

1965 Maserati 3500 Sebring: Bilens V8-motor är gjord för alpernas tunna luft. Den har ett retrovrål som kommer från tiden när den italienska biltillverkningsindustrin hade nått sin höjdpunkt. Namnet Sebring går tillbaka till år 1957, då de legendariska racerförarna Juan Manuel Fangio och Jean Behra vann 12 timmarsracet Sebring bakom ratten i en Maserati. Att ta upp denna klassiker på Norges tak kan jämföras med att bära upp en Lettera 22-skrivmaskin till toppen av ett berg för att skriva dikter.

1969 Porsche 911: En annan deltagare är den stolta ägaren av en pastellfärgad Porsche som gjordes innan plasttillverkningens tidsålder. Den legendariska motorn på 2 341 kubikcentimeter må vara oförstörbar, men det gäller att veta hur man ska hantera denna bakhjulsdrivna skapelse. Kanske är det just bilens nyckfullhet som gör den så intressant.

1965 Iso Grifo: Inte illa för en tillverkare som började karriären med att göra kylskåp. Den välkända italienska bildesignern Bertone hjälpte till med bilens design. Den har inga problem i de norska fjällen tack vare en beprövad amerikansk Ford V8-motor.

Ta med din egen bil

Balestrand.
Photo: Kimm Saatvedt

Din tur att greppa ratten

Ta med din egen bil – vare sig det är en klassisk eller modernare modell. Låt bilen stå i rampljuset och ta in Norges fjällmiljö i din egen takt. De prisbelönta nationella turistvägarna är en bra start när du planerar ditt livs resa med kompisarna.

Turistvägarna karakteriseras av kreativ arkitektur och konst. Syftet med vägarna är att ta besökare närmare Norges mest dramatiska vyer och upplevelser. Det finns naturligtvis också många andra vägar, med både traditionella och moderna hotell att välja på. Läs mer om att bila i Norge.