Skip to main content

Jojkens moderna toner

Unga samiska konstnärer ger nytt liv till en av Europas äldsta sångtraditioner. När de traditionella melodierna kombineras med mer moderna genrer möts vi av en ny våg internationellt hyllade och prisbelönta musiker.

”Jojken är som virvlarna i norrskenet och vinden på bergsplatåerna. Jag känner mig andlig när jag jojkar.”

Elle Márjá Eira är en mångsidig konstnär från Kautokeino i Nord-Norge. Hon började jojka innan hon lärde sig prata.

Genom musiken berättar hon nu för världen om sitt liv som renskötare.

Eiras musik kännetecknas av arktisk, elektronisk musik och samiska toner och melodier.

”Jojken finns i mitt blod. Jag har tränat hela livet, i alla möjliga situationer. Jag känner att mina förfäder är med mig när jag jojkar.”

Hjärtats språk

Jojken har förts från generation till generation under flera århundraden. Några av de äldsta jojkarna dokumenterades av präster och missionärer på 1700- och 1800-talet.

Enligt utsago lärde sig samerna jojka av feer och älvor från de arktiska länderna. Jojken var ett viktigt verktyg för att kunna föra vidare kunskap och berätta historier.

”Jag jojkar inte om något. Jag jojkar något eller någon. Det kan vara en person, ett djur, en sjö eller ett berg. Jag älskar att jojka min gammelfarfar Obono Aslat. Hans jojk har funnits inom familjen i mer än 150 år.”

”Jojk är hjärtats språk. Det är stolthet. Personligt. Komplext. Identitet. Minnen. Själen. Andlighet.”

Ett smärtsamt förflutet

Det vore inte möjligt eller rättvist att berätta om jojkens utveckling utan att inkludera ett väldigt mörkt kapitel i historien.

Under flera århundraden levde samerna under hårt förtryck från både Norges och Sveriges regering. Enligt Store norske leksikon började det med missionärsarbete i början av 1600-talet.

Samerna fick inte prata sitt eget språk och tvingades lära sig norska och svenska under ländernas strikta assimilationspolitik.

Jojken sågs som en synd och förbjöds i samiska skolor.

Det var inte förrän 1988 som Sameloven inkluderades i den norska konstitutionen. Syftet med lagen var att underlätta förutsättningarna för det samiska folket i Norge att säkra och utveckla sitt språk, sin kultur och deras sociala liv.

Vid den tidpunkten hade dock det samiska språket och jojken försvunnit från flera norska regioner.

Jojkens nya era

”Det är som att jojken och traditionerna har återuppstått. Det finns en större medvetenhet, speciellt bland människor i min generation”, säger Marja Mortensson, en sydsamisk jojkare och sångare från Hedmark.

Hennes musik handlar om olika sidor av hennes samiska identitet.

I början av 2017 släppte hon sitt hyllade debutalbum, Aarehgïjre – Early Spring.

Bara ett år senare släppte hon sitt andra album, Mojhtestasse – Cultural Heirlooms. Med albumet vann hon Spellemannprisen, Norges motsvarighet till grammis, i kategorin folk/klassisk musik.

”Trots de ständiga striderna för att behålla vårt språk och kulturella identitet har det skett en positiv förändring de senaste åren. Nu känns det tryggt att vara same.”

Tillbaka till de samiska rötterna

Som sydsame har jojken inte varit en lika självklar del av vardagen för Mortensson som för Eira, som växte upp i norr.

”I söder är mycket av det som finns kvar bevarat i arkiv. Jojken har gömts undan väl.”

Som tonåring bestämde hon sig för att lära sig mer om sina rötter. Hon började forska om familjens kulturarv och upptäckte flera jojkar som tillhörde hennes familj.

”Jojk är som en filosofi. Det handlar om sambandet med naturen och människorna omkring dig. När jag jojkar fylls mitt huvud med bilder och det känns som att jag reser, antingen till en plats eller in i själen hos den jag jojkar.”

Den största gåvan

Många samer får en jojk som present någon gång i livet. Vissa har en jojk, medan andra har flera personliga jojkar.

Det är ett vanligt sätt att visa uppskattning till människor i din närhet. Istället för att säga snälla saker om någon, jojkar du personen.

”Min pappa gjorde en jojk till mig en gång. När han gav den till mig, sa han med glimten i ögat: ”Jojken är lika komplicerad som du är”, säger Eira.

Gammal tradition, modernt ljud

Eira och Mortensson hyllas för sina innovativa tolkningar av jojken och sin förmåga att mixa den gamla sångtraditionen med genrer som pop, elektronisk musik och jazz.

"Jag blir inspirerad av naturen, livet och universum. Jag bryr mig inte så mycket om genrer och gränser. Det finns ett gammalt samiskt ordspråk som lyder: Det är bättre att vara i rörelse än att stå still”, säger Eira.

Mortensson håller med.

"Så länge min musik är nära relaterad till jojken, använder jag gärna nya instrument som trummor, tuba och slagverk. Jojken är dock alltid grunden i det jag gör. Det jag förmedlar ska kännas på riktigt. Det är det enda kriteriet jag har.”

En stolt och ljus framtid

Samtidigt som Eira och Mortensson samlar på sig utmärkelser och turnerar världen runt öppnar de också upp dörrar för en ny generation samiska artister.

På samma sätt som kända samiska musiker som Mari Boine, Frode Fjellheim och Ann-Mari Andersen gjorde för dem.

Frode Fjellheim introducerade jojken i Hollywood, när han komponerade öppningsspåret till Disneyfilmen Frost.

I maj 2019 representerade den norsk-samiska gruppen KEiiNO Norge i Eurovision Song Contest i Tel Aviv och slutade på en sjätte plats. Den populära gruppen kombinerar pop, elektronisk musik, dansmusik och jojk.

Den ständigt växande anpassningen och kommersialiseringen av jojken pekar på en stark framtid för den gamla sångtraditionen.

Återfödelse. Förnyelse. Renässans.

Ta del av våra topperbjudanden

Upptäck Norge tillsammans med några av våra partners.

Nyligen besökta sidor