Lär känna Norges renar

Renar har en mycket speciell plats i Norges historia.

...de är faktiskt anledningen till att det bor folk här!

För flera tusen år sedan kom olika folk till Norden på jakt efter ren. Renen spelade en stor roll för att människor kunde bosätta sig, även i de karga arktiska områdena.

Och de är fortfarande en viktig del av vardagen för många, särskilt samerna.

I början jagade man renar. Med tiden började man istället utöva renskötsel, särskilt i Nord-Norge.

Det är så mer än 3 000 samer försörjer sig idag. Den som vill bedriva renskötsel i samiska områden måste ha samiska förfäder.

Flyttning av renar

Renar som vallas flyttas mellan vinter- och sommarbeten.

Om du är ute efter ett ganska tufft äventyr kan du vara med på den stora vårflytten. Då flyttar renskötare sina renar till betesområden vid kusten för att kalva.

Åtta årstider

Samerna har åtta årstider istället för fyra. Årstiderna är nära kopplade till renskötseln och förflyttningarna.

Förutom vår, sommar, höst och vinter räknas höst-vinter, vår-vinter, vår-sommar och höst-sommar som specifika årstider.

Ett historiskt transportmedel

Innan det fanns snöskotrar var rensläde ett viktigt transportmedel i områden som Finnmarksplatån.

Slädarna lastades med både människor och saker, och renarna drog dem genom tjock snö i utmanande terräng.

Nuförtiden kan du prova att åka rensläde i regioner som Nord-Norge och Trøndelag. Föreställ dig hur det måste ha varit att resa över Finnmarkplatån utan dagens moderna teknik!

Mumsig mossa

Trots sin storlek är renarnas diet faktiskt ganska enkel. Under vintern gräver de under snön och söker efter renlav (en slags mossa) på träd.

På somrarna har de mer att välja på: örter, gräs, buskar och färska skott. På hösten kan de också äta svamp.

Det händer också att de mumsar i sig folks trädgårdsväxter.

De vandrar ofta längs med eller tvärs över huvudvägar, så kör försiktigt i områden där det finns renar.

Utrustade för vintern

Renar tillbringar hela livet utomhus, och man behöver inte oroa sig för att de ska frysa under de hårda vintrarna. Deras vinterpäls har faktiskt inte bara ett, utan två lager.

Det understa lagret har täta, korta hår. Det andra lagret har längre, ihålig päls som fångar in luft och håller dem varma och isolerade.

Renarnas klövar anpassar sig under årets gång. På somrarna är de mjuka och på vintern hårda och vassa, så de kan ta sig igenom is och tung snö för att hitta mat.

De är också bra på att simma och det översta, ihåliga lagret med päls flyter extremt bra!

Nya horn varje år

Hanarnas horn växer sig stora med en sammetslen beläggning som sedan faller av. Kvar blir hårda, vassa horn, som kommer väl till pass när det är dags att slåss om honorna. Efter parningssäsongen fäller hanarna hornen.

Under vintermånaderna har bara honorna horn, som de använder för att jaga bort hanarna efter att de har grävt upp mat.

Både hanar och honor fäller sina horn, men vid olika tidpunkter.

Träffa norska renar

Det finns massor av renaktiviteter du kan vara med på! De flesta finns i Nord-Norge, men det är också möjligt att träffa renar i regionerna Trøndelag och Østlandet.

Aktiviteterna brukar inkludera matning av renarna, berättelser från samiska familjer och en härlig måltid framför brasan i en traditionell lavvo (samekåta).

Tama och vilda renar

Norge har faktiskt både tama och vilda renar (de senare mest i södra Norge). Den största skillnaden är att tama renar sköts av människor, men trots detta är de inte helt tama.

Renskötare följer sina renar och skyddar dem från yttre hot, men annars försöker de att inte störa dem.

Vilda renar finns i fjällen i södra Norge och de ska man inte närma sig.

De blir lätt störda av människor. Får du syn på vilda renar på en vandring, sätt dig ner tyst tills de går. Om de inte har lagt märke till dig kan du lugnt gå därifrån.

En stapelvara i det norska köket

Norges första bosättare jagade renkött helt enkelt för att överleva. Genom historien har renkött blivit en stapelvara i det norska köket. Köttet har en speciell och komplex smak, tack vare att renar strövar fritt och betar på naturliga betesmarker.

Renkött kan också vara en källa till omega-3 och omega-6, som finns i fisk, enligt en studie från universitetet i Tromsø. Liksom kyckling är det ett mycket magert kött.

Det serveras ofta i många av landets fjällstugor och på finare restauranger. Eller testa att laga själv!

Vi kan rekommendera den traditionella samiska rätten bidus (bilden), renskav eller innerfilé av ren med tillbehör.

Det mesta av djuret används, så du kan också smaka renlever, tunga eller hjärta. Köttet kan tillagas på olika sätt, till exempel genom att torkas, rökas eller stekas.

Ren-duodji

När det gäller renar använder samerna nästan hela djuret och inte bara köttet.

Traditionella samiska hantverk, duodji, använder ofta renskinn, horn och ben för att skapa kläder, skor, verktyg och andra objekt.

“En viktig samisk tradition är att inte låta något gå till spillo.”

Ole Mathis Sara Nedrejord

Sara Duodji

Trummor var en viktig del av den samiska religionen, innan samerna kristnades. De tillverkades av trä, horn eller ben och täcktes med renskinn som dekorerades med symboler.

På 1970-talet gjorde trummorna comeback. Idag används de i samiska teaterföreställningar, musik och ritualer samt för att ackompanjera jojken, samernas folkmusik.