Julens smaker i Norge

Julen är inte bara ett tillfälle att spendera tid med nära och kära, det är också ett perfekt tillfälle att njuta av klassisk norsk julmat.

Det finns fortfarande vissa smaker och rätter som är ett måste på det norska julbordet. Vad som serveras under julen varierar från norr till söder och från öst till väst. Här är några av de mest klassiska rätterna.

Ribbe eller pinnekjøtt?

Middagen på julafton är en av de mest efterlängtade måltiderna på året.

”Ribbe” (knaperstekt fläsk) och ”pinnekjøtt” (lammrevben) är två starka kandidater till de mest populära rätterna på det norska julbordet. Traditionellt sätt har ribbe varit det främsta valet för många men pinnekjøttets popularitet växer för varje år som går. Men varför välja mellan de två rätterna när du kan njuta av båda?

Det är inte helt enkelt att laga de perfekta fläskrevbenen. Det krävs både tid och ansträngning för att få till den där krispiga ytan som kännetecknar "ribbe". Vid sidan om serveras ofta köttbullar, korv, surkål och andra goda tillbehör.

Pinnekjøtt är saltade och torkade lammrevben. Rätten är uppkallad efter det traditionella tillagningssättet då man ångkokar köttet i en gryta över ett skikt av björkris. Köttet spelar en viktig roll på julbordet medan potatis, mosade rotfrukter och buljong är viktiga tillbehör.

I jultider är det många som längtar efter specialiteten smalahove, inte minst i Fjord Norge. Smalahove är ett svett, rökt och kokt fårhuvud som serveras helt. Det äts oftast med potatis, rotmos, öl och akvavit.

Fisk från kusten

Norge har en lång tradition som ett fiskeland, och därför är det inte förvånande att havets delikatesser har en självklar plats på det norska julbordet. 

I södra Norge har torsk, serverad med smörsås från Sandefjord, morötter och potatis, länge varit en favorit på julafton. Även om revbenen till stor del har ersatt vitfisk på julbordet, är denna delikatess fortfarande vanlig i södra Norge.

Lutfisken är dock den rätten som varit med längst. Redan under 1600-talet började lutfisken serveras i de norska hemmen. Lutfisken görs på torrfisk som läggs i lut och vatten innan den slutligen kokas. Varje december äts mer än 750 ton lutfisk i Norge och det har också blivit populärt i delar av USA där det finns många norska ättlingar, till exempel Minnesota och Wisconsin.

Precis som lutfisken kan rakfisken upplevas som en speciell smak. Rakfisken bereds på samma sätt som surströmmingen men är något mildare i smaken. Den serveras ofta i tunna potatisrullar med gräddfil och lök. I Bergen är persetorsk en favorit i många hem. Persetorsken är torskfilé som har pressats och sedan saltats och sockrats. Inlagt kött och sill är två andra populära rätter.

Till efterrätt är ris à la Malta en norsk klassiker på julafton, medan hjortronkräm är vanligt i norr. Clementiner och nötter är andra tillbehör som är ett måste runt jul.

Klassiska drycker vid julbordet

Till maten serveras framför allt två drycker: öl och akvavit.

Julölen är mörkare, fylligare och har en högre alkoholprocent än öl som konsumeras resten av året. Förr i tiden bryggde man sin egen öl och man samlades sedan för att njuta av ölen tillsammans - det betraktades som en helig stund.

Akvavit är en norsk dryck som också är populär i Sverige. Akvavit är brännvin som smaksätts med olika kryddor och i Norge lagrar man akvaviten i ekfat.

Norges glögg liknar den vi dricker i Sverige. Den framställs med kryddor som kanel, kardemumma och ingefära och dricks med mandel och russin. Glöggen kan göras både med och utan rödvin så att barnen kan få en alkoholfri variant med fruktjuice istället för vin. 

Tomtenissen i ladan

Jultomten har länge varit en central del i det norska julfirandet. “Fjøsnissen” (tomtenissen) är en mer skrämmande och elak figur som var viktig när Norge till största del bestod av lantbrukare.

Det var viktigt att hålla sig på god fot med den korta, skäggiga figuren. Om man behandlade ”Fjøsnissen” bra, såg han till att det blev lyckade skördar. Om han inte var nöjd med saker och ting kunde han hämnas genom brutala gärningar som att döda boskapen.

För att hålla "Fjøsnissen" nöjd brukade därför bönderna ta med risgrynsgröt och egenbryggd öl till ladan varje jul. Det är en tradition som många bönder fortfarande håller vid liv.