Bergens UNESCO-skyddade hansahamn Bryggen har varit en viktig handelsplats i tusen år, även om helt andra varor står i fokus idag. Originaltext (på engelska): Mikael Lunde
Bryggen – ett UNESCO-skyddad världsarv
UNESCO:s världsarv består av kulturella och naturliga platser som anses ha högt värde för mänskligheten. Tanken med världsarvslistan är att skydda dessa enastående prestationer så att framtida generationer också ska kunna uppskatta dem.
Bryggen, den gamla hamnen i Bergen, påminner om stadens betydelse som en del av hansaförbundets handelsimperium från 1300-talet till mitten av 1500-talet.
De fina trähusen har utstått många bränder under åren, senast 1955. För att behålla husens struktur och karaktär har ombyggningar och renoveringar traditionellt följt gamla mönster och metoder. Bryggen vittnar därmed om en trästruktur som tidigare var vanlig i norra Europa.
Idag finns ungefär 62 byggnader kvar i Bryggen.
Källa: UNESCO
Det blomstrande livet bakom Bryggens vackra fasad
Vikingar i keramik står givakt på hyllor och bord. De omges av vaser, konstverk och verktyg. Allt är gjort i lera. En stereo spelar en cellokonsert, oväntat högt. "Jag behöver musik för mitt arbete." säger Elin Brudvik och avbryter sitt drejande av en skål för att sänka volymen. Keramikverkstaden, som hon delar med en hantverkarkollega, har en privat, nästan intim atmosfär, men känns samtidigt öppen.
De två hantverkarna huserar i en av få stenbyggnader i Bergens främsta symbol: Bryggen.
Den gamla hansahamnen är lätt att känna igen med sina typiska höga och smala trähus som trängs längs kajen. I nästan tusen år har Bryggen varit knutpunkt för handeln mellan Norge och kontinenten. Men här finns också ett myllrande kulturliv. De små butikerna som kantar gränderna mellan de historiska byggnaderna inhyser keramiker, juvelerare, textil- och läderhantverkare och andra konstnärer.
"Vi har öppet året om", säger Brudvik. Hon understryker att hon inte anpassar sin stil efter turisterna. "Jag gör min egen grej."
Upp i rök
"Bryggen har en helt egen slags gemenskap och identitet. Men det är nästan ett mirakel att det blev så", säger Eric Saudan. Han driver restaurangen Bryggen Tracteursted, som spelade en nyckelroll i förnyelsen som området upplevde på 70-talet.
Under århundrade efter århundrade av handel fullkomligt sjöd området av liv. Men vid mitten av 1900- talet hade något hänt. Plötsligt fanns inte längre någon som kunde ta hand om de gamla köpmanshusen och förrådsbyggnaderna. De lämnades övergivna, de flesta i dåligt skick. När den sista i en serie av stora bränder blossade upp 1955 var uppgivenheten så påtaglig att man nästan lät hela området brinna till marken.
"Nu har det blivit ett kreativt centrum, fullt av engagerade människor", säger Saudan. Under branden stod Bryggen på gränsen till utplåning. Men Bryggen vände om, och är idag ett kulturellt centrum som finns på UNESCO:s lista över världsarv.
Torkad torsk och tyska intressen
Bryggens historia sträcker sig hela vägen tillbaka till vikingarna. Hamnen har en strategiskt skyddad position som dessutom är inom räckhåll för fartyg både från Nord-Norge, Island och kontinenten - och det bidrog till att Bryggen blev ett nordiskt handelscentrum. Cirka 300 år senare etablerade Hanseförbundet sitt kontor här, vilket skulle komma att ha ett stort inflytande på staden framöver.
På den tiden kan den söta doften av tjära bara ha överträffats av en annan: fisklukt. Här fanns en löjlig mängd torkad fisk. I Bryggen hade de tyska Hanseaterna säkrat ett monopol där de kunde exportera torkad och saltad torsk från de fiskrika vattnen i norr.
I gengäld tog de hit spannmål, salt och mer lyxiga varor från kontinenten som fördelades bland de norska samhällena upp längs kusten och inne i landet.
Officiellt var Bergen aldrig en Hansastad, men tyskarna höll ett fast tag om platsen. Den gamla stadskärnan och stadshuset fick gott flytta på sig. De tog också över Mariakirken. I denna vackra gamla kyrka hölls predikningarna på tyska ända in på 1900-talet och tyskarnas bosättning skulle komma att växa sig allt större under de kommande århundraden. Ett tag bodde och arbetade 2 000 tyskar i Bergen. Hansan var aktiv tills 1754 då norrmännen slutligen tog över handeln.
“En del av charmen”
Och idag har även de norska handelsmännen fått bytas ut. En konstnär som varit med från första början är Marianne Lien. "Under vintern har vi fortfarande ungefär 11 grader inomhus, och från loftets tak får man en droppe vatten i huvudet då och då. Men jag är van. Det är en del charmen", säger Lien.
Från färgfläckar och tidningsurklipp, via trasor och burkar, till dockor och begagnade muggar: alla vittnar de om detaljer eller episoder från hennes liv och arbete som pågått här under 31 år.
"Jag älskar mitt loft", säger hon. "Inte en dag går utan att jag längtar hit. Jag har varit konstnär sedan barnsben och skulle aldrig göra något annat."
I en av gränderna delar sömmerskan Vibeke Øvstedal och bildkonstnären Katrine Lund en liten verkstad och butik. Ett sorl av turister och andra nyfikna letar sig in från gränden utanför. Livet har återvänt. "Historien sitter i väggarna", säger Lund. "Man kan knappt undgå att tänka på Hansan och den tidsperioden när man går genom gränden. Det är egentligen rätt fantastiskt."
Fler berättelser från Fjord Norge
Ta del av våra topperbjudanden
Upptäck Norge tillsammans med några av våra partners.
Fler förslag
Börja semesterplaneringen här!