Ständigt modern

Munch målade Skriet i Nice på senhösten 1893 – långt från Ekebergskrenten (”Ekebergsslänten”), där han fick idén till den mytomspunna bilden. Du tar dig dit genom att följa en av de övervuxna, branta och vindlande stigarna från gamla stan i Oslo.

Ekeberg har blivit ett populärt område tack vare en ny skulpturpark, en modern restaurang och en fantastisk utsikt över hela stan. Bland annat ser man det prisbelönta operahuset och byggnaden som kommer att hysa det nya Munchmuseet, som invigs år 2021. Längre bort skymtar Astrup Fearnley, ett stort konstmuseum med massor av moderna verk av norska och internationella konstnärer. Den imponerande byggnaden ritades av den legendariske italienske arkitekten Renzo Piano. På det nya nationalmuseet som byggs i närheten kommer flera av Munchs tavlor att ställas ut.   

Faktiskt ser man ända bort till Oslos främsta hipsterområde Grünerløkka. Det var där, på Olaf Ryes plass, som en fattig Edvard Munch började sin vandring mot stjärnstatus 

Idag är han såklart känd i hela världen, och nästan alla har något att säga om den expressionistiske konstnären och hans unika stil. Det är däremot långt ifrån alla som vet att han var från Norge.

"Det kan finnas flera orsaker till det", säger Hans Richard Elgheim, en ledande Munchexpert. "Dels bodde han i Tyskland när han slog igenom, och dessutom är hans konst egentligen inte typiskt norsk, eftersom nationalitet ofta förknippas med olika teman. Det finns inget direkt romantiskt över hans målningar, som hos Tiedmann eller Gude, eller andra stora norska konstnärer. Munch, förklarar han, var annorlunda. "Han var mer inriktad på existentiella frågor, om livet, kärlek, död och ångest. Han var en expressionist som ville fästa sina känslor direkt på duken, inte någon som gömde sig bakom konventioner eller någon bestämd teknik. Han var en pionjär, och hans konst är universell."

Det finns många myter om Munch som "ett ensamt geni." Hans liv präglades av oro, ångest och grubblande, och till skillnad från sin far fann han ingen lindring i religionen. Det var målandet som hjälpte, och det blev ett uttryck av hans inre.

"Det måste bli ett slut på bilder av stickande kvinnor och män som läser. Jag ska måla människor som andas och känner, som älskar och lider", sa han.

Från 1916 fram till sin död 1944 bodde han på godset Ekely, som ligger mellan Skøyens industriområde och jordbruksfälten i Vestre Aker i Oslo. När Munch köpte goset var det ett barnhem. Han var produktiv ända in i det sista, och under de 28 år han bodde där märks vissa återkommande motiv: Den säregna skogen runt stugan, lantliga vyer och kvinnoporträtt. Vid samma tid befann sig Gustav Vigeland några kilometer österut, där han var i full gång med att bygga skulpturerna till den omtyckta Frognerparken (även kallad Vigelandsparken).

Han är fortfarande en stor förebild – på Ekely används Munchs studio än idag av unga norska och utländska konstnärer som vill gå i Munchs fotspår. Ibland öppnas hela egendomen upp för allmänheten, så kolla in öppettiderna när du är i krokarna.
 
Det är inte utan anledning som Munch kallas "den ständigt moderna konstnären". När Bjarne Melgaard, en av Norges mest ansedda nutida konstnärer, nyligen ställde ut sina Munchtolkningar tillsammans med mästarens originalverk på Munchmuseet i Tøyen skapade det en hel del debatt i konstkretsarna. Och det är just det som är så fascinerande med Munch, att hans verk alltid är aktuella och väcker starka känslor än i dag.