Kos dig i Norge

Det viktigaste ordet i det norska språket har bara tre bokstäver, men det har stor betydelse. Det glöder av värme, vänlighet, omsorg, samhörighet och skratt.

Kos får norrmännen att tänka på allt från gemytligt sällskap med tända ljus till att hålla någon i handen under norrskenet.

Kos kan också vara något väldigt enkelt, som en fika med kaffe och kanelbulle – och norrmännen är som bekant också de storkonsumenter av kaffe. Det håller en varm och go var man än befinner sig - hemma hos någon i stan, i fjällstugan eller i en av alla nya kaffebarer med prisbelönta baristas bakom disken.

"Norrmännens ursprungliga uppfattning av kos - god mat och dryck framför en sprakande brasa - kan definitivt kopplas till den långa vintern, säger Arve Uglum. Han är värd för en av Norges populäraste tv-dokumentärer som handlar om människor som bor på avlägsna men natursköna platser.

"Den typen av kos hörde ihop med säkerhet och överlevnad under de långa, kalla och mörka vintrarna, när våra förfäder inte kunde ta sinnesro för givet", tillägger han.

”Min egen uppfattning av kos sträcker sig i alla riktningar", fortsätter han. "Det trevligaste jag kan tänka mig är att läsa för min yngsta dotter innan hon går och lägger sig. Då vet jag att hon känner sig varm, säker och glad, och det gör jag också. Men kos kan också vara att spela poker med vännerna, att titta på tv i soffan med flickvännen eller åka skidor i fjällen."

Anja Stang, grundaren bakom den miljöinriktade webbplatsen Green House, kallar sig själv greenfluencer. Hon menar att kos framför allt är ett skandinaviskt fenomen. "Det är en norsk version av ”cosiness" eller danskarnas ”hygge", livsstilen som har analyserats i åtskilliga böcker och tv-program. Det finns till och med en inredningstrend som kallas för "cosy living", vilket är en mer befriande, anspråkslös och färgglad stil än den sedvanliga och strikta nordiska minimalismen", förklarar hon.

Anja tycker att kos handlar om enkla och miljövänliga nöjen, välbefinnande, trevligt umgänge och god mat som helst lagas från grunden. Det handlar om så kallad feelgood, eller helt enkelt om att ha det trevligt, men det kan lika gärna vara att ha på sig en tröja i norsk ull.

"Kulten av kos gör en koppling mellan naturupplevelser och lokal mat, och det påminner oss om att vi måste ta hand om naturen och varandra. Typiska mysfaktorer som brasor och stearinljus blir extra viktiga i vinterns mörker ", säger hon.

"På sommaren förvandlar de ljusa nätterna koskulturen till båtluffning, vänner och musik, eller varför inte en resa till en stuga i fjällen med grästäckt tak som trimmas av en betande get. Jag kan fortsätta i all evighet" skrattar Anja.

Helene Olafsen är en norsk snowboardåkare med meriter från både VM, OS och X games. Hon har en något annorlunda uppfattning: "Mitt favoritkos är hotlap [att åka snowboard utan att stanna förrän man kommer ner till liftarna] med mina vänner."

Detta gäller även i hennes lokala skidort Sogndal Skisenter, "med vänliga människor och varierade backar utan köer".

Helene tycker också att en avkopplande vandringstur kan klassas som kos, både på vintern och på sommaren.

"Jag tänker verkligen på fjällvandring som kos, men även i skogarna kring Sogndal där jag växte upp. Det påminner mig om min barndom när min familj ofta åkte ut i skogen på helgerna."

Ungefär sex timmar öster om Fjord Norge finner hon lugn och kos när hon strosar på gångbanorna längs Akerselva mitt i Oslo. Promenaderna är ett avslappnande sätt att ta sig mellan möten och andra uppdrag, som att vara värd på norska tv-shower.

För att koppla av från snowboardåkningen gillar hon skridskor, antingen på en sjö eller på en skridskobana. ”Skridskoåkning är definitivt kos", menar hon.

Den norska innebörden av kos är nära förknippad med landets speciella förkärlek till musik- och matfestivaler.

"Det alltjämt ökande antalet festivalarrangörer har blivit mycket medvetna om att en stor del av publiken upplever musikfestivaler som ett mysigt sätt att umgås", säger Katrine Sviland, musikkritiker i den norska tidningen Aftenposten.

"Många köper biljetter långt innan festivalprogrammet är färdigt. Det är alltså först och främst kos, och inte artisterna, som lockar publiken.”

Kos går hand i hand med hållbarhet, även när det gäller utomhuskonserter.

"Festivalerna jobbar nu hårt på att hitta en miljömedveten publik. Samma festivaler brukar också sälja riktigt god och varierad mat som lagas på plats, ofta med närproducerade ingredienser. Och med kulinariska upplevelser under bar himmel är det lätt att förstå varför många väljer att tillbringa sin semester på sådana festivaler", säger Katrine.

En av hennes favoritfestivaler är Ice Music Festival, som är ett av flera liknande evenemang under vintersäsongen. Festivalens scen och musikernas instrument är gjorda av is.

Katrine tänker inte heller missa Pstereo musikfestival i Trondheim, Bergenfest i Bergen, Øyafestivalen i östra Oslo eller Piknik i Parken, som hålls i skulpturparken Vigelandsparen i västra Oslo. Men hennes absoluta favorit är Trænafestivalen på öarna Sanna och Husøya uppe i Nordland, som känns riktigt exotisk där den ligger mitt i havet.

Så hur lyckas alla dessa festivaler, små och stora trähotell, restauranger med lokal mat och andra kos-leverantörer locka folk till dessa avlägsna platser?

"I Norge är vi vana att ge oss iväg till fjällen för att gå på tur eller åka skidor, och varje år sätter vi nytt rekord i antalet nätter vi tillbringar i DNT:S självbetjäningsstugor", förklarar Camilla Bjørn. Hon är chefredaktör på NRK P3, Norges motsvarighet till SVT:s P3.

"Vi blir fler och fler som letar efter enkla och natursköna nöjen. Kos handlar om gemenskap, om att uppleva och dela erfarenheter", tillägger hon.

Det är ingen överraskning att en av Norges mest populära tv-serier alltjämt är "Där ingen skulle tro att någon kunde bo". Kos är helt enkelt kung i hela landet, från storstäderna till de små byarna vid fjordarna och dalarna, året runt.