Så bygger Norge en ny stavkyrka

En stavkyrka tar form i Setesdal

”Om vi hade vetat hur stort det skulle bli hade vi kanske inte vågat börja”, säger projektledare Sandra Birkenes.

Att bygga en stavkyrka på 2000-talet utan moderna verktyg låter minst sagt ambitiöst. Men i Rysstad, som ligger i pittoreska Setesdal i regionen Sørlandet, är det precis vad lokalsamhället gör.

Från början var målet att skapa en sevärdhet i byn för att stärka turismen och näringslivet. Men projektet har vuxit långt utanför området och ses nu som ett nationellt initiativ.

Rekonstruktionen

När man skulle välja modell för den nya stavkyrkan föll valet på Norges bäst bevarade exempel: stavkyrkan Borgund, som finns i Lærdal i regionen Fjord Norge. Den nya kyrkan ska få vissa unika detaljer, men det mesta baseras på Borgund.

Setesdal hade en stavkyrka en gång i tiden. Den hette Hylestad och stod på en åker i Rysstad innan den revs år 1664.

Platsen där kyrkan stod undersöktes med hjälp av georadar. Resultaten visade att kyrkans mått i stort sett är identiska med stavkyrkan i Borgund. Den nya kyrkan får dock inte byggas på den ursprungliga platsen eftersom området är skyddat. Istället byggs den i närheten, på andra sidan älven vid Setesdalsmuseet.

Inga moderna verktyg

Det bästa av allt? Projektets mål är att bygga kyrkan enbart med byggtekniker från medeltiden. Det innebär förstås en hel del utmaningar när dagens säkerhetskrav ska uppfyllas.

”När de tio meter höga väggarna ska resas för hand … då ser jag verkligen fram emot att få följa bygget utan moderna hjälpmedel som kranar”, säger Sandra.

Stora frågor, som hur väggarna en gång restes, kan till och med göra att vi bygger vissa delar två gånger för att ta reda på vilken metod som troligast användes, förklarar hon.

”Vi skämtar om att det kanske blir som den där kyrkan i Barcelona, som aldrig blir färdig”, tillägger hon.

Till och med verktygen som hantverkarna använder tillverkas för hand efter historiska förebilder, så att byggarna kan återskapa samma spår i timret som i de ursprungliga kyrkorna.

Dessutom är det en utmaning att hitta rätt virke, eftersom de måste använda trä från långsamt växande träd av allra högsta kvalitet.

De ursprungliga byggarna hade enklare tillgång till sådana träd, men dagens team hoppas hitta det de behöver lokalt – även om de kanske måste söka sig utanför dalen.

1 000 personer i arbete

Mer än tusen personer bidrar till projektet, från entusiastiska lärlingar till mästerhantverkare.

En av nyckelpersonerna är Øyvind Mauren. Det som började som en snickerihobby vid 14 års ålder växte till en livslång passion för historiska byggnader och medeltiden. I dag arbetar han heltid med att restaurera gamla byggnader.

Tillsammans med Marton Laksesvela och Øyvind Jacob har han redan lagt ner 1 800 timmar på den första modellen av den nya stavkyrkan.

Ett öppet, levande klassrum

Projektet har blivit ett forskningsprojekt som dokumenterar en djupare förståelse för Norges kulturarv och byggtraditioner.

Kyrkan beräknas stå klar någon gång mellan 2029 och 2030, men väcker redan nu stor uppmärksamhet. Projektet är öppet för besökare under hela byggtiden som en sevärdhet.

Även under själva byggprocessen kan besökare delta i aktiviteter som smide och träslöjd. En kul möjlighet att få uppleva en del av vikingatidens kultur!

En spännande framtid

Det enorma intresset för projektet har överraskat teamet. ”Jag trodde att det skulle ses som en smal nisch, men vi har fått förfrågningar från hela världen om att vara med, vilket kan öppna dörrar för både nationell och internationell finansiering”, säger Sandra.

Projektet har faktiskt väckt intresse i internationella medier. France TV har besökt platsen och lyft fram projektet i en serie om norska stavkyrkor.

Teamet ser också möjligheter för lokala företag, till exempel att ta fram en stavkyrkoöl tillsammans med ett bryggeri.

”Byggnaden blir ett lokalt dragplåster, men utöver det kommer den att öppna nya möjligheter för företag som redan finns här”, tillägger Sandra.