Träet som byggde Norge

Hör hammarslagen eka från svunna tider, när varken såg eller metallspik var uppfunna och trä hölls ihop med trä. En byggteknik så bra att den nästan är lika populär idag, timring, eller laft på norska.

På den här tiden var doften av tjära – som du fortfarande kan känna i gamla timrade hus, fiskarstugor och kyrkor –doften av underhåll och liv.
Vi har träden att tacka för att vi kan leva här i ett av världens nordligaste områden.

Och för att vi har kunnat resa på havet. Norska vikingaskepp är bland de viktigaste symbolerna från vikingarnas guldålder. Den tidens människor var kunniga hantverkare med helt speciella färdigheter inom träbyggnadsteknik. Det gjorde att vikingarna kunde resa ut på haven och ta med sig nya kulturella intryck och byggnadskonster hem igen.

Tack vare sin stora kunskap om trä skapade vikingarna ett av världens rikaste och mest avancerade samhällen för 1000 år sedan. De kontrollerade stora delar av Nordatlanten och dominerade den längsta kustlinjen i den civiliserade världen.

Vikingarna var skickliga sjöfarare tack vare sina båtbyggartekniker. Tekniker och kunskap som tog dem hela vägen till nuvarande Nordamerika – eller Vinland, som Leif Eriksson kallade det – länge före Columbus.

Träets kraft

Vikingaskepp, nordisk mytologi, införandet av kristendomen, europeiska kulturinfluenser – några av historiens viktigaste händelser finns på stavkyrkornas väggar som sinnrika och detaljerade sniderier. Mytologiska varelser och fornnordiska gudar med stora ögon och långa skägg tittar ner på dig – inlemmade i den mer moderna kristna kyrkans bildspråk.

Folkökningen i Norge krävde större kyrkor och nästan alla stavkyrkor revs. Det beräknas ha funnits fler än 1000 stavkyrkor i landet, kanske så många som 2000. Idag finns bara 28 stavkyrkor bevarade.

Men hantverkskonsten överlevde och är i högsta grad levande idag. Den traditionella byggnadskonsten kan spåras i senare och samtida norsk träarkitektur.

Träets historia

Besök norska fjordar och dalar med timmerhistoria som Gudbrandsdalen, Hallingdal eller Setesdal, men även Trøndelag och Telemark, för att lära dig mer om byggtraditioner och vårt rika kulturarv.

På flera ställen kan du äta och bo i vackra restaurerade bondgårdar, flera med gräs och kanske till och med små träd på taket! Torvtak består av björknäver och torv, en vanlig byggtradition fram till 1800-talet. Det var faktiskt vanligt att använda björknäver som takbelägg i Norge helt in på 1930-talet. 

Idag har grästaken gjort en comeback i Norge, fler och fler moderna stugor byggs med torv och man ser dem till och med i mer urbana stråk. Varför? Insekterna älskar dem och det är bra för miljön!

Du kan även övernatta i en rorbu eller en sjøbu, traditionella sjöbodar eller fiskarstugor i unik trähusbebyggelse i ett fiskevær, små fiskesamhällen i Nord-Norge eller Fjord-Norge.

Timmer-rushen

Efter den framgångsrika (men ganska blodiga) vikingatiden kom ett mörkare och mindre blomstrande kapitel för Norge, medeltiden.

Igen skulle trä visa sig vara vår räddare i nöden. Det byggdes större och kraftigare båtar som kunde fiska längre ut från land men också transportera Norges nya "guld" – timmer – hela vägen till Nederländerna, Danmark och Storbritannien.

På 1600- och 1700-talet var Nederländerna världens rikaste land och ledande i varvsindustrin med hög efterfrågan på starkt trä. Visste du att stora delar av Amsterdam vilar på pelare av norskt trä?

På flera platser i Norge kan du fortfarande se spår i bebyggelsen efter timmerhandelns storhetstid. I Sørlandet finns "den holländska staden" Flekkefjord, Mandal och Risør "trähusstaden" som alla växte fram som viktiga sjöfartshamnar för handel med timmer och fisk.

Tyvärr hotade oreglerad timmerhandel att avskoga stora områden på Norges västkust.

Flera stora kanaler anlades för att transportera timmer från det mer avlägsna, skogklädda inlandet till hamnarna vid kusten. Idag kan du kryssa med historiska träfartyg genom imponerande timrade slussluckor på både den 105 kilometer långa Telemarkskanalen och Haldenkanalen.

Trä i en ny tid

Som vi har sett visar vår träarkitektur hur nuet interagerar med det förflutna.

Tidens gång har introducerat nya trender. Du kan hitta spår av de mest populära europeiska konstriktningarna i den norska träarkitekturen, allt från renässansen, klassicismen och barocken till Jugend, funktionalism och modernism.

Lägg speciellt märke till alla äldre patriciervillor och hus byggda i den romantiska nordiska schweizerstilen, de finns i hela Norge. Om du reser med tåg kan du hålla utkik efter de äldre stationsbyggnaderna som ofta är härliga exempel på den här stilen! 

Flera förödande stadsbränder, som den i Ålesund 1904, tvingade fram policyn om att bygga mer i sten och cement i stadsmiljöer. 

Men efter andra världskriget, när det var knappt med material, kom träet till vår räddning igen och ferdighus, billiga prefabricerade hus strömmade in på marknaden.

Det var inte förrän en god stund senare som trä verkligen fick sin renässans...

Trä för framtiden

Norska ingenjörer, designers och arkitekter är i färd med att återupptäcka och skapa nya sätt att använda detta mångsidiga, förnybara och extremt flexibla material, som till och med kan stå emot orkaner och drastiska klimatförändringar.

– Vi tror att trä är rätt material för en hållbar utveckling i byggnadsindustrin. Det är inte bara vackert, men ett väldigt hållbart och miljövänligt alternativ, säger Siv Helene Stangeland, partner och kreativ ledare i Helen & Hard arkitekter.

Byrån har designat både prisvinnande Vennesla bibliotek och den makalösa kontorsbyggnaden Finansparken, för att nämna delar av meritlistan.

– Trä är ett organiskt material som för oss närmare naturen och det har taktila egenskaper. Det doftar gott, det skapar otroligt bra akustik och det har en speciell inverkan på oss – vi blir lugna. Därför kan träarkitektur potentiellt bidra till ett bättre liv, lägger Stangeland till.

Sedan år 2000 har Innovation Norge stått i spetsen som initiativtagare och viktig stöttepelare i utvecklandet av nya och innovativa sätt att använda trä i byggandet.

Resultatet är en vacker syn. Allt från broar, köpcentrum och flygplatser till sporthallar, kontorsbyggnader och studenthem, från fågelskådningshus och imponerande residens till stugor har byggts i trä. För att inte nämna några av de spektakulära utsikts- och rastplatserna längs Norges nationella turistvägar.

Det råder en boom av nya träbyggnadsplaner.

Ett hållbart hopp

Hela 75 procent av Norge är täckt av skog. Skogsvårdslagen gör skogsägarna pliktiga att plantera nya träd när de avverkar gamla vilket garanterar en fullständig förnybar cykel. Stränga miljöstandarder och förordningar har också införts för att säkerställa biologisk mångfald och återbeskogning.

– I Norge avverkar vi faktiskt bara två tredjedelar av den årliga växten i skogen, säger Krister Moen, chef för Innovation Norges innovativa träprogram.

Även om det redan skett stora framsteg i industrin har vi mycket framför oss. Trä är ett extremt mångsidigt material som kan bidra till en bättre framtid på nya och oväntade sätt.

– Allt som kan produceras av olja, kan produceras från träd och flera av dem är ätliga. Norsk gran kan vara den enda naturliga smakersättningen för vanilj, säger Moen.