BUNAD

Självständighetsdräkten

Det är inte ovanligt att norrmännen väljer att klä sig i bunad istället för en snygg kostym eller klänning. Och när man gräver lite under ytan förstår man snabbt vilken betydelse det här anrika plagget har.  

”Bunaden är ett plagg som bygger på folkdräkter från det gamla bondesamhället. Idag är det i första hand ett festplagg för norrmän som till vardags klär sig helt vanligt och efter enligt nutidens mode”, säger Anne Kristin Moe, chef för Nordfjord Folkemuseum.  

Anne Kristin har forskat på djupet kring de norska bunaderna, vilket bland annat resulterat i boken Broderte bunader: hundra år med norsk bunadhistorie med fotografier av Laila Durán.

Mellan 1814 och 1905 var Norge i union med Sverige. Den industriella revolutionen hade lett till att de flesta människor klädde sig ganska lika, ofta i svarta klänningar och kostymer. När det blev viktigt med symboler för självständigheten började man titta bakåt i historien i jakt på en norsk identitet. I landets anrika hantverkstraditioner hittade man färger, mönster och designer som man tyckte representerade traditionell norsk kultur. Med inspiration från gamla klädesplagg, kurbitsmåleri och träsnideri från bondesamhället växte så bunaden fram.

”Bunaden har sina rötter i gamla norska folktraditioner. En sak som skiljer bunaden från folkdräkter i andra länder är att den är älskad och ofta använd av så stor del av befolkningen,” förklarar Anne Kristin.

Här nedanför kan du se några unika norska bunader!

Lokala arv

Idag finns omkring 450 olika bunader i landet. Broderierna och designen skiljer sig mellan olika platser, så du kan se på en persons dräkt var de bor, eller härstammar ifrån.

”Kring Sunnmøre, till exempel, fanns en gammal tradition att brodera på ulltyg och att göra helbroderade dräkter,” berättar Anne Kristin. Tekniken syns tydligt på dräkterna från Sunnmøre, och har också spridits till dräkter från andra delar av landet. Den mest kända bunaden från Sunnmøre var gjort av ett förkläde som kom från en bondgård i byn Ørskog.

”I kampen för självständighet blev det viktigt att materialen var tillverkade av ull och linne från trakten och att färgpigmenten kom från norska blommor. På så vis skulle bunaderna kunna tillverkas utan att behöva importera något material. En del bunader är exakta kopior av festdräkterna man bar förr i tiden medan andra bara är inspirerade av dem. Men det viktigaste av allt var att en bunad såg norsk ut,” förklarar Anne Kristin.

Norsk galaklädsel

Bunad är överlägset det vanligaste plagget på Norges nationaldag den 17 maj. Enligt Norsk Institutt for Bunad og Folkedrakt äger hela 70 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Norge en egen bunad. Anne Kristin säger att det är svårt att säga exakt varför fler kvinnor än män äger en bunad, eftersom de flesta dräkter finns i både en manlig och en kvinnlig version. Men bunaden har ökat i popularitet också hos männen!

”Det är väldigt vanligt att bära sin bunad på högtidsdagar som nationaldagen, på bröllop (både om du gifter dig själv eller är gäst), på examensdagar och på konfirmation och dop. En del har den till och med på julafton. Bunaden fungerar också som galaklädsel och kan bäras till exempel på besök i kungliga slottet,” säger Anne Kristin.

På About You Awards i Milano skapade den norska psykologen Maria Abrahamsen och hennes pojkvän rubriker då de klev ut på röda matten iförda blåa bunader från Nord-Norge.

Det tar ofta lång tid att tillverka de omsorgsfullt utsmyckade bunaderna, vilket gör dem ganska dyra att köpa.

”De kostar en del, men samtidigt är bunaden ofta det enda plagg i garderoben som är skräddarsytt för just dig. De massproduceras inte, och tyget som använts är otroligt slitstarkt. Ofta håller bunaden en hel livstid, om inte ännu längre,” säger Anne Kristin.

Den viktiga broschen kallas sølje, och knappar, manschettknappar och bälten är ofta av silver eller guld. Bunaderna och tillbehören går ofta i arv i flera generationer, och en skräddare kan då anpassa måtten om det skulle behövas.

Den samiska koften

Samerna har sin egen folkdräkt, som kallas kofte eller samekofte.

”Precis som med bunaden ser samikoften olika ut för olika regioner. Men en skillnad mot bunaden är att koften är en levande tradition, och alltså inget som man först fick återuppliva. Många kofter ser precis likadana ut som de gjorde på 1800-talet. Eftersom det är en levande tradition är det också enklare att göra ändringar i den än i bunaden,” säger Anne Kristin.

Festdräkter

I paraderna på Norges nationaldag syns gott om bunader och samekofter, men också en hel del moderna festdräkter. Med sådana festdräkter är utformningen inte lika strikt – det går till exempel bra att använda utländska material som siden, och att blanda in exotiska mönster. Den som känner sig norsk men inte har någon relation till en särskild plats i landet brukar välja en sådan festdräkt. 

”Festdräkterna är inspirerade av de traditionella dräkterna, men de visar inte varifrån i Norge du härstammar ifrån. Det är en innovation mer än en tradition,” förklarar Anne Kristin.

Se dem på nära håll

Du kanske inte är i Norge just på nationaldagen 17 maj, men det finns gott om andra ställen där du kan kolla in de vackra folkdräkterna.

Besök Heimen Husfliden i Oslo eller andra hantverksbutiker runt om i landet. De kulturhistoriska friluftsmuseerna i Valdres, Bygdøy, Hardanger och Nordfjord visar också upp bunader, och ibland är till och med personalen iklädd en.