Fjällstugor med extra allt

För några år sedan öppnade DNT (Den norske turistforening) en helt ny slags fjällstuga med självhushåll. Stugorna går under namnet Skåpet och ligger perfekt till vid vandringsstigarna i Frafjordheiene, på Lysefjordens södra sida.

"Det är kul att vara i fjällen. Jag såg en groda på vägen upp och skrek så högt att mamma trodde det var en huggorm", säger nioåriga Rikke Benaglia Petersen glatt.

Hon står i storstugans kök tillsammans med sin mamma Rebecca Benaglia, som lagar afghanska bolinier i en stekpanna.

En doft av pannkakor fyller stugan som är den första anhalten på vandringen runt Lysefjorden – en veckas tur med världsattraktioner som Preikestolen, Kjerag och Flørlis 4 444 trappsteg längs vägen.

"Det tog ungefär en halvtimme att ta sig upp hit. Vi har gått mycket i fjällen och tycker det är roligt", säger Rebecca.

Nya tider

Norges vandringsstugor har länge förknippats med traditionella och rejäla timmerbyggen med små fönster och gräs på taket. Så är det inte längre. Med enorma fönster och zinkklädda väggar står det spektakulära Skåpet för en ny generations stugor med modern arkitektur.

Huvudstugan har ett gemensamt sällskapsrum, kök och sovplats för tolv personer, samt bastu med utomhusdusch, en byggnad med toaletter och sex små övernattningsstugor. De mindre stugorna har plats för fyra personer. Här kan man koppla av och njuta av fjällutsikten genom de stora fönstren som sträcker sig från golv till tak.

Arkitekturexplosion

Det började redan med återuppbyggnaden av Turtagrø hotell i Luster 2002 – och när den nya fjällstugan vid Preikestolen sedan byggdes 2008 uppstod ett helt nytt sätt att tänka kring stugbyggande.

"Nationellt har vi sett att arkitektur har betydelse både för uppmärksamheten och antal stugbesök", säger Endre Kleiveland, rådgivare på Den Norske Turistforening (DNT).

DNT ligger bakom många av de nya stugprojekten, men det är tillsammans med flera andra initiativ som antalet nya och moderna arkitektritade stugor har exploderat. De som äger och driver stugorna bidrar själva till nytänkandet, och uppmärksamheten smittar av sig. "Samtidigt passar naturligtvis många framstående norska arkitekter på att ta vara på det nya intresset", säger Kleiveland.

Tungestølen byggdes om efter en svår orkan år 2011. Den nya stugan, som öppnade hösten 2019, har ritats av arkitektfirman Snøhetta.

"Vårt mål är först och främst att folk ska gå ut på tur. Men stugorna kan också bidra till att ge upplevelsen en helt ny dimension - något gästerna har aldrig sett förut. Naturen är viktigast, och arkitekturen ska vara ett extra och spännande inslag", säger Anne Cecilie Haug, seniorarkitekt på Snøhetta.

Miljö och hållbarhet

DNT:s mål är att flera ska ta sig ut i det gröna, men också att värna om den norska naturen. Vid nybyggen står idag frågor om miljö, energilösningar och material högst upp på listan, tillsammans med funktionalitet.

"Det här är byggnader som är tätt sammankopplade med naturen, och som tar hänsyn till miljön de har placerats i", säger Endre Kleiveland.

Kleiveland är medveten om att vissa av de moderna stugorna har väckt en del debatt. De finns de som tycker det laboreras för mycket med den traditionella och nationalromantiska bild många har av de norska fjällen. Och det är bra, menar han, så länge hållbar turism och hänsyn till lokalbefolkningen tas på allvar. DNT sätter aldrig igång byggnadsprojekt som är oönskade på lokal nivå.

Många av de nya stugorna har redan blivit ikoniska. Rabothytta på norra sidan av Okstindbreen i Hemnes, Helgeland, är ett bra exempel, menar Kleiveland. DNT:s hytte nummer 500 har blivit en plats både friluftsentusiaster och arkitekturintresserade vallfärdar till.

"Stugorna skapar mervärde på turen, och ger ännu en anledning att dra ut till fjälls. Samtidigt är det inget mål i sig att stugorna ska vara innovativa, och DNT kommer inte bara bygga den här typen av stugor i framtiden", påpekar han.

Det är viktigt att arkitekturen signalerar att stugorna ger bra skydd, och att du som gäst kan känna dig trygg och varm i det hårda norska klimatet. Samtidigt ska inte omgivningen stängas ute, och liksom många av de nya stugorna har Tungestølen ett stort panoramafönster.

Öppet för alla

Den teknologiska utvecklingen gör det allt enklare att bygga skonsamt i den norska vildmarken, berättar Anne Cecilie Haug. Det är med andra ord lättare att värna om miljön idag, även när det byggs i mer svårtillgänglig terräng.

Som arkitekt tycker hon om kontraster till de traditionella stugorna, och att du som gäst får uppleva något som har utformats just för den här unika platsen.

Att alla är välkomna till de norska fjällstugorna är också en viktig poäng.

"Vi på Snøhetta vill verkligen jobba efter premissen att det vi skapar ska vara öppet för alla, och att ingen stängs ute, oavsett vem det är", säger Haug.