Bakom kulisserna i Norge

1. Nordfjord: Ålfoten

Jag börjar med det här otroliga landskapet som verkligen fick mig att gapa. Naturen runt Ålfotbreen i Nordfjord var en av de sista platserna i Norge som kartlades. Här har forsarnas vatten karvat ut en rad klipphyllor – vissa är upp till hundra meter höga (!).

Vi började vandringen i Ålfoten och följde Førdedalen till Hylle 7. Därifrån fortsatte vi till toppen av Plogen, 1 357 meter över havet. Turen tar omkring åtta timmar och bjuder på en magnifik utsikt över ett landskap som har formats lager på lager.

Gjegnen

Vi stannade i samma område för att bestiga Gjegnen, den högsta toppen som reser sig 1 670 meter över havet. Jämfört med de spetsiga topparna i Sunnmøre och Lofoten är fjällen här rundare och mer massiva än någon annat jag sett längs Norges kust.

Vi övernattade i en stuga som heter Gjegnabu – och det är en bra idé att sova här, för det är en av Europas regnigaste platser med omkring 5 500 millimeter regn per år.

Närmaste stad är Nordfjordeid, där man kan rida på Norsk Fjordhestsenter och se Norges största vikingaskepp Myklebust. Man kan också klättra via ferrata på Hornelen, Europas högsta havsklippa. Eller bada vid några av den norska kustens vackraste stränder, som Vetvika och Refviksanden, och så min favorit Hoddevika – där brukar jag surfa!

2. Sunnmørsalpene

Jag växte upp i Ålesund och bodde där tills jag var 19. När jag återvände med produktionen av 71° nord bodde vi i Ørsta – ungefär en och en halv timme söder om Ålesund – för att ha närmare till Sunnmørsalpene.

Vi skulle på topptur till Klovtindane från Kvistaddalen. Det var mulet och regnigt, och jag minns att jag kände mig lite sorgsen – jag ville så gärna att Sunnmøre skulle visa sig från sin bästa sida. En kollega sa till och med att turen var dömd att misslyckas och att vi lika gärna kunde vända om.

Vi började gå långsamt, redo att avbryta om det behövdes. Men vädret blev bättre ju högre upp vi kom. Till slut steg vi över molnen och möttes av en av de vackraste solnedgångar jag någonsin sett. Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det.

Vi stannade upp ett ögonblick och tog in allt. Då vände sig en av guiderna mot mig och sa: ”Hur kunde du lämna det här, Maria?” Jag hade inget bra svar. Just då ville jag bara flytta hem igen.

Det här är en krävande tur och med 71° nord reser vi alltid med erfarna fjällguider. Det finns gott om toppar som passar både nybörjare och vana skidåkare. Boka en guide och läs på om säkerhet i fjällen innan du ger dig ut.

Vill du åka skidor utan att behöva oroa dig för laviner? Då finns det en skidanläggning i Ørsta, och Sunnmøres största skidort ligger inte långt bort – Strandafjellet skisenter, känd för sin pudersnö!

3. Finse: En surrealistisk, isig planet

Vilket galet ställe! Jag besökte Finse på Hardangervidda 2017, under min första säsong med 71° nord. Jag hade aldrig sett något liknande. Allt var täckt av snö så långt ögat kunde nå. I ett ögonblick kändes det som att jag hade klivit rakt in i en Star Wars-scen – vilket inte är så konstigt, eftersom scenerna från isplaneten Hoth spelades in här.

En annan rolig grej är att Finse inte har några vägar. Man måste ta Bergenbanan för att komma dit. Nordens största fjällplatå är ett riktigt paradis för vinteraktiviteter som hundspann, kiting, längdåkning och toppturer. Ser du bilderna kan du nog gissa vilken som var min favoritaktivitet?

Bo på hotellet Finse 1222 eller på Finsehytta, som drivs av DNT (Den Norske Turistforening). På sommaren kan man även ta sig hit till fots eller med cykel längs Rallarvegen, en av Norges vackraste cykelleder.

4. Rosendal: Från fjordar till glaciärer

Den här delen av Hardangerfjorden är frodig och varierad. Här finns fjordar som är perfekta för bad och vattenaktiviteter samt flera imponerande fjäll – Skålafjell 501 meter över havet, Malmangernuten på 890 meter och Melderskin på 1 426 meter. Ovanför alltsammans ligger glaciären Folgefonna.

Vi har varit här flera gånger med produktionen. Senast besteg vi Skålafjell på en dag och tog oss upp på den lite tuffare Indre Laurdalstind dagen efter – båda utan klätterutrustning. En annan gång gick vi genom Uskedalen till Ulvanosa, där det finns en utmärkt klättervägg och leder för erfarna klättrare. Själv är jag inte expert, så jag lät deltagarna klättra med våra guider och vände ner i dalen igen. Det var ändå en fantastisk tur!

När du är i Rosendal ska du absolut ta en promenad i de vackra trädgårdarna och besöka Baroniet Rosendal, med anor från 1600-talet. På sommaren hålls konserter och kulturevenemang här.

I Rosendal finns också Salmon Eye – världens största flytande konstinstallation, där du hittar den Michelinbelönade restaurangen Iris Expedition Dining. Jag hoppas kunna återvända hit på semester en dag!

5. Vesterålen: Under norrskenet

Jag försökte sova, men kunde inte sluta titta upp – norrskenet dansade över himlen i grönt, lila och rosa. Det var första gången jag såg det i så här stor skala, och jag ville inte missa en sekund.

Till slut avtog showen, ögonlocken blev tunga och jag somnade. Jag är så glad att vi kom hit i slutet av september – det är den perfekta tiden att uppleva norrsken innan det blir alltför kallt.

Jag bodde i byn Myre. Därifrån kan du gå en lättare tur till fjällen Myrtinden, 350 meter över havet, och Skipet, på 519 meter.

Längre ut mot havet ligger Nyksund – en smågalen liten by, full av kreativ energi. Perfekt för en workation!

Mellan fiskeorterna Nyksund och Stø kan du gå rundturen Dronningruta, uppkallad efter drottning Sonja som är ett stort fan av det spektakulära landskapet. Från Stø kan du också åka med på valsafari!

6. Grip och Ona: Båtluffa bland öarna

I sista avsnittet säsongen 2022 paddlade deltagarna kajak, medan produktionen tog båt från Kristiansund till fiskebyn Grip. På vägen dit började en av våra produktionsassistenter plötsligt gråta. Vi frågade vad som hänt, och hon svarade att hon vuxit upp långt från kusten och aldrig sett öppet hav förut. ”Det är så vackert”, sa hon, överväldigad av känslor.

De sista fastboende på Grip flyttade härifrån 1974, men de 47 färgglada husen och den gamla stavkyrkan är välbevarade och används idag som fritidshus. På sommaren gör båten Gripruta dagliga turer till ön.

Tillbaka på fastlandet kan du följa den spektakulära Atlanterhavsveien söderut för att utforska ännu en unik ö.

Utanför Molde ligger Ona, som är känd för sin ikoniska fyr. Här bor ett 16-tal personer året runt. Du kan bo på det lilla hotellet och äta gott på öns hemtrevliga restaurang. Kajakpaddling, snorkling, bad, fiske och båtturer erbjuder en lugn kontrast till de dramatiska fjällandskapen jag berättade om tidigare.

7. Jæren: Fotboll och vågor

Det som imponerar mest på mig med Norge är hur varierat landskapet är. I Jæren, söder om Stavanger, är terrängen platt och öppen, med gröna fält och långa stränder som sträcker sig längs kusten.

Stränderna är några av de mest lättillgängliga och nybörjarvänliga platserna för surfing och kitesurfing i Norge, men bjuder också på utmaningar för rutinerade surfare.

Men även om surfing lockar hit många, är regionen kanske ännu mer känd för något annat: fotboll. I Jæren ligger staden Bryne – platsen där en av vår tids största fotbollsstjärnor växte upp: Erling Braut Haaland (artikel på norska). När jag ser det platta landskapet, perfekt för fotbollsplaner, förstår jag plötsligt varför just han kommer härifrån.

Det öppna landskapet gör också Jæren idealiskt för cykling. Du kan till exempel cykla längs Jærens nationella turistväg, vare sig du tar dig an hela sträckan (41 kilometer) eller väljer vissa delar.

8. Svalbard: En ny nivå

Jag har redan berättat hur hänförd jag blev av snötäckta Finse. Men Svalbard – det är en helt ny nivå. Landskapet är arktiskt, vilt och orört. Samtidigt är staden Longyearbyen en varm och välkomnande kulturell smältdegel.

Som jag nämnt tidigare reser vi alltid med guider under inspelningarna. På Svalbard handlar det faktiskt om liv och död. Så snart du lämnar trygghetszonen runt Longyearbyen måste du ha en professionell guide med dig. Där ute är det isbjörnarna som bestämmer, och det måste vi respektera.

Vi hade åkt skidor hela dagen och skulle tälta över natten. Vi turades om att vaka för att hålla utkik efter björnar. På morgonen, precis när jag skulle väcka deltagarna, hörde jag plötsligt en smäll! Jag vände mig om, och då kom en till – och sedan två till! Deltagare och team kastade sig ut ur tälten och stirrade på mig. Jag hade råkat gå rakt in i björnlarmet och utlöste tre av fyra öronbedövande smällar.

Vi brast ut i skratt – delvis för att jag såg så chockad ut, men också av ren lättnad över att det bara var jag, och inte en verklig isbjörn i lägret.

Vi såg inga björnar under resan och det är jag tacksam för, både för vår egen säkerhet och för deras skull. Men djurlivet var ändå helt otroligt: valar, renar, sjöfåglar, sälar och några extremt ihärdiga huskies som verkligen trivs i det arktiska klimatet. Hundspann är ett måste om du är här – det blir en upplevelse du aldrig glömmer.

Tillbaka i Longyearbyen finns över 15 restauranger där du kan fylla på med energi inför nästa äventyr – och få lite socialt umgänge mitt i stillheten. Huset och Gruvelageret bjuder till och med på fine dining i världsklass.