DEN NORSKA
OSTREVOLUTIONEN

Och vinnaren är ... Tingvollost!

Från i princip ingenstans dök "Kraftkar" från Tingvollost upp och blev Norges första ost att ta guld i det prestigefyllda World Cheese Awards år 2016. Det var få som trodde att ett litet nordiskt land skulle kunna mäta sig med de klassiska ostländerna.

"Det finns tre förklaringar till utvecklingen: Förändringar i det norska jordbruket, en förändrad smakpalett och sist men inte minst, de fantastiska råvarorna”, säger Bernt Bucher-Johannessen.

Han är författare, ostkännare och chef på HANEN, en organisation som främjar norsk landsbygdsturism. I sin bok "Osteglad" tar Bernt och hans medförfattare med dig på ett norskt ostäventyr.

"Runt år 2000 fick norska bönder äntligen lov att börja göra ost på opastöriserad mjölk. Då hade det varit förbjudet i nästan ett sekel, eftersom man såg risker med den typen av mjölk”, säger Bernt.

"Det kom influenser från andra europeiska länder och man inspirerades till att ta upp lokala traditioner kring ostproduktion. Tillsammans med driftigheten hos de norska jordbrukarna blev det startskottet på en riktig ostrenässans”, förklarar han.

Nykomling på ostscenen

Men varför just nu? För inte så längesen var ost bara ett helt vanligt smörgåspålägg för norrmännen. Det kunde man se i livsmedelsbutikerna, som ofta hade ett litet och ganska trist sortiment. Men i takt med att det centraleuropeiska köket gjort entré på allvar har människors smak förändrats.

"De nya smakerna fick fäste, och vid den här tiden hade lokal matproduktion redan börjat få ett uppsving. Allt var dukat för småskaliga osttillverkare, och de tog verkligen chansen. Idag räknas några av dessa bland de främsta i världen.

Norge har idag fler än 110 lokala ostproducenter, från Finnmark i Nord-Norge till Rogaland i Fjord Norge. Det tillverkas både vit och brun ost i alla tänkbara former och storlekar. Vissa säljer sin ost över hela landet, medan andra har lokala butiker och satsar på regionala bondemarknader.

”Går du in i ett norskt snabbköp idag ser det helt annorlunda ut, med massor av norska ostar i diskarna”, säger Bernt.

Det stora genombrottet

När "Kraftkar" vann World Cheese Award 2016 började folk få upp ögonen för norsk ost på allvar, och flera norska ostproducenter har kammat hem priser sedan dess. 2018 vann den Goudaliknande ”Fanaost” guld och Stordalen Gardsbruks brunost tog silver samma år.

Du kan pröva alla de här prisbelönta ostarna, och många fler, på nästa Norgesemester. Det finns verkligen ostar för alla smaker, både milda och med lite mer bett i – och ett stort urval bredbar ost.

Råvarorna från norska gårdar är av högsta kvalitet, och alla regioner har sina alldeles egna smaker.

När du besöker Norge bara måste du smaka ost som görs på den här typen av mjölk, menar han.

"Den kallas 'stølsmelk' och är mer smakrik. Den blir lite gulare i färgen av betakarotenet från gräset, och det är därför norska ostar ibland kallas just "gulost", förklarar han.

Besök norska ysterier och gårdar

Hos lokala ostproducenter kan du vidga dina ostvyer och hitta nya favoriter. Besök Hol Ysteri i Hallingdal och smaka på flera prisbelönta ostar från regionen. Ta också en tur till Gangstad gårdsysteri och Tingvollost i Trøndelag, där den första norska världsmästarosten skapades. Vi måste också nämna Avdemsbue i Lesja som till och med har en ostformad byggnad!

Norge har också flera urbana ostproducenter. Kolla till exempel in Winther på Aker Brygge i Oslo eller Stavanger Ysteri i Stavangerregionen.

Flera gårdar tar emot besök, så det finns gott om möjligheter att se, smaka och lära sig mer om norsk ostkultur. Man kan också roa sig med gårdsaktiviteter och klappa söta djur. Den som fastnar för livet på landet kan boka övernattning på en bondgård, och i gårdsbutikerna kan man fylla väskorna med delikatesser att ta med hem.

Kommer du under sommaren finns det många underbara fjällgårdar att besöka – och kom ihåg att pröva varianter av den typiskt norska brunosten.

Ett tips på vägen: Norsk Gardsost har en interaktiv karta med ysterier, mejerier och gårdar.

Vad dricker man till osten?

I takt med att ostrevolutionen fick fart växte behovet av att kunna matcha osten med en passande dryck. Norge har en lång tradition av hantverksöl, och många av de nya mikrobryggerierna hävdar sig väl internationellt. Men det är inte bara öl som passar bra till ost, den norska cidern är också ett gott alternativ.

”Sötman är viktig, oavsett dryck, och norsk öl och cider fungerar minst lika bra som vin”, säger Bernt Bucher-Johannessen.

Men han skickar med en liten varning.

”Undvik drycker med mycket syra när du äter blåmögelost. Annars kan det bli en rätt dålig upplevelse”, avslutar han.