FRILUFTSLIV:
Norges speciella förhållande till naturen

En naturälskande nation

Uttrycket friluftsliv myntades på 1850-talet av Henrik Ibsen, Norges mest kända dramatiker. Han använde det för att beskriva det välbefinnande som kommer av att söka sig ut, till avlägsna platser.

Men tanken att man mår bra av naturen har funnits hos norrmännen mycket längre än så.

”I dag säger nio av tio norrmän att de är intresserade av friluftsliv”, säger Bente Lier, generalsekreterare för Norsk Friluftsliv, en paraplyorganisation för 18 norska friluftssorganisationer.

Men vad betyder ordet egentligen?

“Friluftsliv handlar inte om någon specifik aktivitet. För norrmän har ordet en djupare betydelse – att koppla bort vardagens stress och få en känsla av samhörighet genom att vara ett med naturen”, berättar Bente.

Som filosofi handlar det i grunden om ett enkelt liv i det fria, utan att störa eller förstöra naturen. Det är också nära förknippat med kos – Norges variant av danskarnas hygge och vårt eget mys.

Man kan säga att friluftsliv är en stor del av norrmännens identitet, och att kärleken till naturen genomsyrar en stor del av vardagen.

Här är några exempel på det:

Blev förälskad i friluftsliv

"Det är ganska häftigt att kontakten med naturen och friluftstänket har så stor plats i den norska folksjälen, trots den moderna livsstil som norrmännen har idag", säger den franskfödda författaren, bloggaren, och advokaten Lorelou Desjardins.

När Lorelou flyttade till Norge för nio år sedan blev hon fascinerad över norrmännens stora längtan till naturen: Varje fredag klockan 16.00 (inte senare, man måste undvika trafiken), gav sig de flesta av mot en fjällstuga någonstans.

År 2018 höll hon ett TEDx Talk i Trondheim. Hon berättade om sin utveckling från urban arbetsnarkoman med lite till övers för naturen till friluftsentusiast som älskar att vara utomhus.

”Just friluftslivet är faktiskt en av anledningarna till att jag bosatte mig i Norge”, säger Lorelou, som hade bott i nio länder innan hon kom dit.

Fullt av fördelar

Experter har länge känt till att det är bra för både vår fysiska och mentala hälsa att vara i naturen.

”Friluftsliv innefattar ofta rörelse, så det har såklart god inverkan på vår kropp. Men det har minst lika positiv effekt på vår mentala hälsa”, säger Bente Lier.

Hon hänvisar till en studie som visar att naturupplevelser både kan minska ångest och ge förbättrad kognitiv förmåga.

Flera norska studier visar att längtan efter lugn och ro är en av drivkrafterna bakom friluftsliv. I en undersökning från 2020 uppgav nio av tio norrmän att de kände sig mindre stressade och på bättre humör när de tog sig tid att vara i naturen.

”Det som händer när vi riktar oss mot naturen är att vi flyttar fokus från oss själva”, säger Helga Synnevåg Løvoll.

Hon är docent i friluftsliv vid Høgskulen i Volda och har flera studier om emotionella, andliga och estetiska upplevelser kopplade till friluftsliv på meritlistan. Att bara sitta tyst i skogen kan ge lika mycket välbefinnande som att springa upp för ett berg, menar hon.

Synnevåg säger att de fem dokumenterade vägarna till välbefinnande kan uttryckas genomfriluftsliv:

• Samhörighet (genom utomhusaktiviteter med andra)
• Aktiviteter (genom vandring, cykling, paddling osv.)
• Hänsyn (genom att vara nyfiken, se det vackra)
• Lärande (genom att lära sig en ny aktivitet eller prova en ny stig)
• Att ge (genom att bidra till andras friluftsupplevelser)

Friluftsliv kan helt enkelt vara en av anledningarna till att norrmännen räknas som ett av världens lyckligaste folk. I FN:s World Happiness Report från 2020 kom Norge på femte plats, medan Bergen och Oslo var med bland världens 10 lyckligaste städer.

"Jag tror absolut man kan säga att friluftsliv är en stor anledning till att norrmännen ser sig som ett lyckligt folk”, säger Bente.

Fyra årstider, samma tänk

De där kalla, mörka och blöta dagarna då?

Nordens fyra årstider är som bekant väldigt olika. Men friluftslivet pågår 365 dagar om året.

För de flesta norrmän är dåligt väder ingen ursäkt. Om du gnäller kan du räkna med att få höra det klassiska: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!"

I en intervju med National Geographic berättar Stanford Universitys hälsopsykolog Kari Leibowitz att norrmän har något hon kallar ”positivt vintertänk”. Det innebär en förmåga att se säsongens möjligheter, menar hon. Hon har själv bott ett år i Tromsø och är väl insatt i Norges växlande väder.

En annan person som vet allt om extrema väder och temperaturer är Sigmund Andersen, som tillbringat de senaste 20 åren på Svalbard. Han jobbar som IFMGA-guide och är docent vid UiT, Norges arktiska universitet.

”Det unika med vår inställning till naturen är att vi har lärt oss att vara dynamiska. Vi anpassar våra planer beroende på vädret”, säger Sigmund.

Ett med naturen

För Sigmund är friluftsliv ett livslångt engagemang. Han har tillbringat mer tid i vildmarken än de flesta av oss kan föreställa sig, och han menar att naturen är helt avgörande för hans välbefinnande.

”Jag känner ett särskilt lugn när jag har kontakt med naturen. Efter en utmanande tur känner jag verkligen att jag har uppnått något när jag får se en vacker utsikt eller hur himlen, färgerna och vädret skiftar.”

Som reseguide vill Sigmund förmedla att stora naturupplevelser inte alls behöver vara extrema.

”Jag tror först och främst att vi måste lära oss att sakta ner. Vi behöver inte vara så ambitiösa kring hur långt eller snabbt vi tar oss någonstans. Det är inte det friluftsliv handlar om.”

Ta istället god tid på dig...